Ny vetenskaplig rapport visar på förhållandet mellan mänsklig påverkan och föreslagna indikatorer för vegetation inom EU:s vattendirektiv.
Titel
Response of macrophyte indicators to natural and anthropogenic gradients in two coastal areas of Sweden
Sammanfattning
Bottenlevande växters utbredning och sammansättning påverkas av mänsklig aktivitet och dess effekter. Det gör att dessa samhällen är lämpliga att använda för bedömning av ekologisk status i enlighet med EU:s Vattendirektiv. Den nuvarande bedömningsgrunden för bentiska makrofyter baseras på djuputbredningen av ett fåtal utvalda arter. Djuputbredning representerar endast en aspekt av flera när det gäller potentiella förändringar i makrofytsamhällena till följd av miljöpåverkan. Den nuvarande metoden har också visat sig ge svag respons i grunda områden och i områden där mjukbotten dominerar och det finns därför ett behov av nya makrofytindikatorer för statusbedömning. Syftet med studien har varit att testa ett antal potentiella indikatorer och utvärdera dessa på ett homogent dataset från väl beskrivna påverkansgradienter på såväl ost- som västkust.
På västkusten utfördes studien längs med gradienten i fjordsystemet innanför Orust och Tjörn. På ostkusten provtogs tre parallella gradienter i Östergötland (Bråviken, Slätbaken och Kaggebofjärden). Som huvudsaklig provtagningsmetod för undersökningarna valdes dykundersökning av 5×5-metersrutor. För att reducera variationen mellan rutor provtogs hård- respektive mjukbotten i separata rutor inom ett begränsat djupintervall. På mjukbottnar på västkusten undersöktes djuputbredningen av ålgräs (Zostera marina) med hjälp av video. Salthalt, siktdjup, totalkväve och totalfosfor provtogs i samma gradienter.
Studien visade att artrikedom är en lovande indikator för hårdbottensamhällen, då den ökar med ökat siktdjup och/eller minskande näringskoncentration. Kumulativ täckningsgrad och samhällskomplexitet (kvoten mellan kumulativ och total täckningsgrad) var också positivt korrelerade med siktdjup. Proportionen av arter med olika livshistoriestrategi (opportunister och sen-successionsarter) var korrelerade med siktdjup på västkusten men inte på ostkusten.
Djuputbredningen av ålgräs på västkusten svarade starkt i den undersökta gradienten på västkusten och är därför också en lovande indikator. I de mer artrika mjukbottensamhällena på ostkusten hade områden med höga närsaltshalter och lågt siktdjup också låg artrikedom och högre inslag av toleranta arter. Dock kan en del av det mönstret förklaras av att dessa områden också har låg salthalt. Överlag var variationen inom områden stor för mjukbottenindikatorerna på ostkusten, vilket innebär att det krävs en omfattande provtagningsansträngning för att reducera osäkerheten.
Referens och länk till artikel
Wikström, S.A., Blomqvist, M., Qvarfordt, S and Nyström Sandman, A. 2016. Response of macrophyte indicators to natural and anthropogenic gradients in two coastal areas of Sweden. Deliverable 3.2-3, WATERS Report no. 2016:1. Havsmiljöinstitutet, Sweden.