AquaBiota har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm bidragit med underlag för bedömning av hydromorfologisk status. Av Stockholms läns 130 kustvattenförekomster bedömdes 38 vara av hög eller god status, 22 av måttlig, 20 av otillfredsställande och 3 av dålig status. De resulterande kartorna visar omfattningen av potentiell båt- och fartygsinducerad erosionspåverkan och vilka strandlinjer som är utsatta.
Enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) ska bedömningar av ekologisk status hos ytvattenförekomster vila på biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Gällande kustvatten och vatten i övergångszon har det saknats metoder för att beskriva de hydrografiska villkoren som beskriver tillståndet i en ytvattenförekomst (HVMFS 2013:19). För att kunna bedöma status för kustvattenförekomster krävs kunskap om och i vilken omfattning vågregimen väsentligt avviker från referensförhållandet på grund av mänsklig verksamhet.
Även om Stockholms skärgård har varit vältrafikerad sedan tidigt 1900-tal har både antalet och storleken på båtarna kontinuerligt ökat. Problem med kraftig erosion är framförallt koncentrerad till vissa känsliga passager, inte minst mellan Nykvarnsholmen och Staboudd längs Furundsleden, men omfattande erosion har också noterats i mellanskärgården i anslutning till skärgårdstrafiken samt i Himmerfjärden.
Syftet med projektet var att utveckla verktyg och metoder för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i Stockholm läns kustvatten. Således har två metoder för kvantitativ rumslig skattning av relativ vågenergi på länsnivå utvecklats. Den ena modellen har fokuserat på ytgående svallvågor medan den andra modellen har simulerat avsänkningseffekten som uppstår då fartyg pressar undan vattnet framför sig vilket sedan återvänder i samband med passage. Målsättningen har varit att skapa heltäckande GIS-skikt som täcker Stockholms län och som visualiserar den beräknade risken för erosion från naturliga faktorer, båt– och fartygsinducerade krafter samt dessa totalt.
För att testa om modellerna fungerade har även ett omfattande fältarbete bedrivits. Totalt inventerades 275 stationer fördelade på tre områden, längs Furusundsleden, i Svartsöområdet samt i ett referensområde med låg till hög naturlig vågexponering.
Resultaten från modellerna visar omfattningen av potentiellt erosionspåverkad strandlinje. Genom att beräkna hur stor andel av stranden som har en naturligt låg vågexponering och samtidigt har en hög risk att eroderas från fartygens svall och avsänkningseffekter kunde länets vattenförekomster statusbedömas med avseende på vågregim.
De utvecklade modellerna kan också vara användbara för framtida scenarieutredningar, till exempel olika farledsdragningar och ändrade hastighetsbestämmelser. Den officiella statusbedömningen ansvarar Länsstyrelsen i Stockholms län för.
Rapport
Sundblad, G., Nikolopoulos, A., Didrikas, T. & Isaeus, M. 2015: Hydromorfologisk modellering av risk för båtinducerad stranderosion i Stockholms skärgård. Fakta 2015:13.
Kontakt
Länsstyrelsen Stockholm: Sonja Råberg
AquaBiota: Frida Fyhr
Press
SVT regionalt, 29 april 2015
Tidningen Skärgården, 22 april 2015
Statusbedömning med avseende på vågregim. Bedömningen är baserad på modeller av potentiell erosionsrisk från fartygsinducerade svall- och avsänkningseffekter, samt med hänsyn till naturliga vågexponeringsförhållanden genom att utesluta stränder med hög naturlig vågexponering. Bedömningen bör betraktas som preliminär.
Isättning av dynamometer för mätning av vågenergi i anslutning till en station bedömd till svårt skadad i området kring Svartsö.