AquaBiota har under en vinterdag inventerat fisksamhällen i 10 åar i Norrbotten med hjälp av eDNA och metabarcoding. En jämförelse mellan eDNA och sammanslaget elfiskedata över mer än 30 år visade att betydligt fler arter detekterats med eDNA. I vartenda vattendrag detekterades bland annat lake, vilken troligen vandrat upp för att leka.
AquaBiota har på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län utfört en pilotundersökning av fisksammansättningen i 10 kustmynnande vattendrag med hjälp av akvatiskt eDNA genom metabarcoding (flerartstudie). Arbetet är en del av en utvärdering för att bedöma precision av eDNA för att fastställa fisksamhällen i länet samt bedömning av relativ biomassa som verktyg för vidare miljöövervakning. Resultaten från eDNA undersökningen jämfördes med sammanslagna elfiskedata över 30 år.
Fältarbetet utfördes under en dag i januari 2017 och de genetiska proverna analyserades under året. Denna pilotstudie analyserade vatten vid enbart en provpunkt per vattendrag och trots det gav studien goda resultat. Vattnet var insamlat med hjälp av en teknik som gör att även små mängder DNA ger utslag.
I de 10 vattendragen detekterades sammanlagt 17 fiskarter och 84 populationer med hjälp av eDNA. Fyra av lokalerna saknade elfiskedata och ingick inte i någon jämförelse. eDNA gav träffar på 17 arter och 96 % detektionsgrad av fiskpopulationer, medan 21 elfisken som genomförts under 30 år detekterade totalt 15 fiskarter men endast 47 % detektionsgrad av fiskpopulationer. eDNA provtagningen sammanföll med tidpunkten för lakens lektid och arten upptäcktes i alla vattendrag vilket indikerar att laken var på väg upp i vattendragen för att föröka sig.
I framtida undersökningar är flera provtagnings-punkter att rekommendera för att vara säker på att arter inte förbises.
eDNA-analys har en god potential att användas som effektivt icke-destruktivt verktyg för inventering av fiskartsammansättning över stora geografiska områden över kortast möjliga tidsintervall. Vidare är metoden den känsligaste när det gäller att upptäcka arter som är nyetablerade, sällsynta eller som undgår traditionella provfisken. eDNA är särskilt lämpligt för övervakning av biologisk mångfald, design av åtgärdsprogram/effektkontroll, före och efter fiskpassage-byggen, rivande av dammar och restaureringar. Vidare är metoden mycket lämplig för att undersöka konnektivitet för olika fiskarter inom olika vattendrag där vandringshinder förekommer.
Länk till rapport:
Hellström, M & Spens, J. 2017: eDNA – Fiskförekomst i 10 kustmynnande vattendrag, Norrbottens län. AquaBiota Report 2017:10. 30 sid.
Rosån är ett av de undersökta vattendragen i studien.
Fiskarternas fördelning inom de 10 lokalerna. Cirklarna anger arternas dominans genom antalet lästa sekvenser per art. Infällda cirklar visar fördelningen bland arter med lägre antal lästa sekvenser. Dessa små infällda pajdiagrammen anger således arter som är fåtaliga och svåra att urskilja i ett enkelt pajdiagram.
Venndiagrammet visar fiskarter i Norrbotten inom varje enskild lokal som registrerades genom 1) enbart eDNA (blå cirkel), 2) enbart elfisken (gul cirkel (se tabell 2)), 3) både eDNA och provfisken (delad grön yta). Fiskarterna listas från mest till minst förekommande. Jävreån (A), Svensbyån (B), Pålängån (H), Vitån (I) och Lakabäcken (J) saknar elfiskedata inom 1 mil från eDNA-provlokalen. Notera: Elfiske i Vitån hade gjorts 2 mil uppströms där fiskmiljön inte är särskilt jämförbar med miljön vid eDNA-provpunkten. Lax observerades i Lillpiteälven senast 1992 genom elfiske och förekommer sannolikt inte där längre.