Främmande arter kan påverka ekosystemets funktion och därmed försämra de ekosystemtjänster naturen bidrar med.
Djupa sedimentbottnar täcker stora delar av Östersjön. De bidrar med viktiga ekosystemfunktioner, som nedbrytning av organiskt material och omsättning av näringsämnen. Sedan 1990-talet har denna miljö genomgått en dramatisk förändring. En invasion av havsborstmaskar av släktet Marenzelleria har förändrat livet i denna Östersjöns ojämförligt vanligaste miljö, och därmed påverkat hur ekosystemet fungerar. Det finns ett behov av att förstå vilken påverkan invasiva arter kan ha på ekosystem och vad detta kan komma att kan kosta samhället. På så sätt kan vi bedöma vilka möjliga åtgärder som är kostnadseffektiva.
AquaBiota har tillsammans med forskare i miljöekonomi vid SLU beräknat effekten av släktet Marenzelleria på omsättningen av fosfor i Östersjön, och hur det i förlängningen påverkar kostnaderna för att uppnå regionala miljömål.
Maskens naturliga utbredningsområde är för två arter i släktet den nordamerikanska Atlantkusten och för en art i släktet norra Ishavet. Släktet hittades för första gången i Östersjön 1985. Den kom troligen med barlastvatten i fartyg, i likhet med många andra introducerade arter i världens hav. I den här studien uppskattas mängden Marenzelleria i hela Östersjön till 4,5 biljoner individer med en totalvikt på ca 73 000 ton. Maskarna är små, men gräver djupare gångar i sedimenten än de arter som förekommer naturligt i Östersjön. Eftersom det rör sig om väldigt många djur kan de, trots att de är så små, ändå bidra till förändrade flöden mellan sedimenten och vattenmassan. Riktningen på flödet avgör om de gör en ekosystemet en tjänst eller otjänst.
Marenzelleria spp introducerades troligen via barlastvatten och observerades första gången i Östersjön 1985.
Marenzelleria beräknas öka återcirkulationen av fosfor från sedimenten med 2–4 %. Trots att det är en liten andel ökar detta kostnaden för att uppnå internationellt satta mål om fosforreduktion med 290 och 1094 miljarder kronor över de kommande 60 åren. Trots att tillförseln av fosfor till Östersjön minskat betydligt de senaste 20 åren har fosforhalten i vattenmassan ökat under 2000-talet. Förändringen av bottenfaunasamhället är en möjlig delförklaring till denna ökning. Maskens inverkan på ekosystemtjänster på Östersjöskala är alltså stor och det är möjligt att även andra ekosystemfunktioner har påverkats på liknande sätt.
Nyström Sandman, A., Näslund, J., Gren, I.-M., Norling, K. 2018: Effects of an invasive polychaete on benthic phosphorus cycling at sea basin scale: An ecosystem disservice. Ambio. https://doi.org/10.1007/s13280-018-1050-y
Gren, I.-M., Nyström Sandman, A., Näslund, J. 2018: Aquatic invasive species and ecosystem services: Economic effects of the worm Marenzelleria spp. in the Baltic Sea. Water Resources and Economics. DOI: 10.1016/j.wre.2018.02.003.
Om projektet
Values har visat hur kartering, kvantifiering och värdering av ekosystemfunktioner kan användas för att visa på värde och nytta av olika typer av ekosystemtjänster i relation till mänsklig påverkan. Baserat på bakomliggande ekologiska samband och biofysiska karteringar ges exempel på rumslig kvantifiering av ekosystemtjänster på olika skalor. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster.