För att kvantifiera hur ekosystemtjänster påverkas av mänskliga aktiviteter utvecklades inom detta forskningsprojekt metoder för att beskriva värde och omfattning av några utvalda ekosystemtjänster från havet. Syftet var att hitta vägar för att integrera ekosystemtjänster i politiska beslut, för att i slutänden åstadkomma en hållbar förvaltning av kusten. I samverkan med slutanvändare och förvaltare studerades två olika livsmiljöer, grunda bottnar med vegetation och djupare sedimentbottnar.
Den marina miljön bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster. Till exempel utgör kustnära områden viktiga uppväxtområden för fisk, och här finns vegetation som tar hand om näringsämnen och binder sediment från land vilket skyddar det öppna havet. Samtidigt är kusten utsatt för en allt större påverkan från exploatering, föroreningar och övergödning. Djupa sedimentbottnar, vilka täcker ca 90 % av havsbottnen i Östersjön, upprätthåller viktiga ekosystemfunktioner som nedbrytning av organiskt material och omsättning av näringsämnen. Processerna påverkas av de djur som lever i sedimenten och som via sin aktivitet bryter ner och begraver material som annars skulle bidra till övergödning. VALUES syftade till att ta fram metoder för att kunna beskriva värde och omfattning av dessa ekosystemtjänster för att de ska kunna integreras i politiska beslut, och i slutänden åstadkomma en hållbar förvaltning av kusten.
Illustration av en frisk och en kraftigt påverkad fiskrekryteringsmiljö. Kraftiga bestånd av ålnate med mört (vänster) och filamentösa alger som kväver underliggande vegetation (höger). Fotografer: Göran Sundblad och Ulf Bergström.
Utvecklingen av metoder för att värdera och förvalta ekosystemtjänster har kommit långt sedan FN:s studie Millennium Ecosystem Assessment, men mycket arbete återstår för att vi ska förstå mer komplexa samband mellan de funktioner som producerar ekosystemtjänster och hur dessa kan kartläggas. Värdet av ekosystemtjänster behöver också tydligt och systematiskt integreras i politiska beslut och i förvaltningen, på alla dess nivåer, av våra gemensamma naturresurser. De här utmaningarna är särskilt akuta i kustområdet, där värdet av ekosystemtjänster är mycket högt samtidigt som en kraftig påverkan riskerar minska produktionen av tjänster.
VALUES var ett treårigt (2014-2016) forskningsprojekt som finansieras av Naturvårdsverket. Bakgrunden till projektet är behovet att förstå komplexa samband mellan de funktioner som producerar ekosystemtjänster, hur dessa kan kartläggas samt hur värdet av ekosystemtjänster kan integreras i politiska beslut och i förvaltningen av våra gemensamma naturresurser. VALUES behandlade dessa frågor för två typer av undervattensmiljöer i Östersjön och deras tillhörande tjänster med hjälp av den så kallade produktionsfunktionmetoden i ett tvärvetenskapligt och integrerat bedömningssystem. Genom att utveckla särskilda användarfall i samarbete med slutanvändare och förvaltare gav VALUES konkreta exempel på hur kvantitativ ekologisk förståelse tillsammans med ekonomisk värdering av tjänster kan integreras i den marina förvaltningen och planeringen.
Projektets mål var att utveckla en metod för att kartlägga och värdera ekosystemtjänster från livsmiljöer i havet, och för att kvantifiera hur dessa ekosystemtjänster påverkas av mänskliga aktiviteter. I samverkan med slutanvändare och förvaltare studerades två olika livsmiljöer, dels grunda bottnar med vegetation och dels djupare sedimentbottnar. Vidare analyserades påverkan från fysisk exploatering, övergödning och införsel av främmande arter. Projektet bidrog med kunskap för att underlätta avvägningar mellan mänskligt utnyttjande och naturskydd, exempelvis i arbetet med tillståndsärenden och kustzonsplanering. Kartläggning och värdering av kustnära miljöer är också en viktig del i miljömålsuppföljning och rapportering för Habitat- och Havsmiljödirektiven. Projektet ökade förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar som finns med att använda värdering av ekosystemtjänster från marina livsmiljöer i olika typer av förvaltningsärenden.
Delstudier
Den första delstudien handlade om grunda vegetationsklädda vikar och laguner i kustnära områden i Östersjön. Dessa områden utgör lek- och uppväxtområden för viktiga fiskarter såsom gädda, abborre och gös och flera viktiga ekosystemtjänster är kopplade till dessa livsmiljöer. Forskning har visat att det finns ett samband mellan arealen av reproduktionshabitat och mängden stor rovfisk i området. Dessa livsmiljöer producerar således mat och möjliggör sportfiske, samtidigt som rovfisken är viktig för ekosystemets funktion genom att den reglerar påväxt av fintrådiga alger och därmed indirekt reglerar habitat- och vattenkvalitet. Eftersom dessa livsmiljöer sammanfaller med områden där människor gärna vill vistas och bo så är den, och därmed de ekosystemtjänster den upprätthåller, påverkad av mänskliga aktiviteter. En nyligen publicerad studie har visat att exploateringstakten har ökat sedan 60-talet och att ungefär hälften av tillgängliga rekryteringsmiljöer är i dagsläget tydligt exploaterade, samtidigt som de kvarvarande habitaten är starkt påverkade av övergödning. Effekten av övergödning på dessa livsmiljöer, och därmed indirekt på mängden fisk, är mångfacetterad, med vissa arter som vinnare och andra som förlorare. Bilden kompliceras ytterligare av att fisket i sig, vilket är ytterligare en påverkansfaktor, kan leda till en försämring av reproduktionsmiljön genom att minskad mängd rovfisk leder till minskad top-down-kontroll av filamentösa alger.
Den andra delstudien rörde djupa mjukbottnar. Dessa utgör ca 90% av Östersjöns botten och producerar viktiga ekosystemfunktioner såsom nedbrytning av organiskt material och omsättning av näringsämnen. Detta till trots så har djupa mjukbottnar diskuterats väldigt lite i ekosystemtjänstsammanhang eftersom tidigare studier i Östersjön framförallt har fokuserat på kustnära ekosystemtjänster. Introduktionen av Marenzelleria, ett havsborstmasksläkte, i Östersjön, har med största sannolikhet förändrat både magnituden och riktningen på viktiga ekosystemtjänstproducerande processer på Östersjöskala då den gräver djupare gångar i sedimenten än de inhemska arterna. I dagsläget är kunskapen om de storskaliga effekterna av Marenzelleriaintroduktionen bristfällig. Genom att kombinera kvantitativa mått på olika biogeokemiska processer i närvaron eller frånvaron av Marenzelleria med högupplösta kartor över modellerad utbredning av artgruppen, så kan dess inverkan på näringsämnesomsättning och frigörande av miljögifter beräknas på Östersjöskala. Från förvaltningshåll finns ett behov av data på kostnader eller värden av invasiva arter i den marina miljön. Detta behövs både för att belysa potentiella kostnader för att inte vidta preventiva åtgärder (det finns ingen möjlig lösning för att få bort Marenzelleria från hela Östersjön, men vi kan förhindra etablering av nya arter) och för att möta kraven i havsmiljödirektivet. Med tanke på de möjliga storskaliga effekterna av Marenzelleria på omsättningen av fosfor, kväve och organiska föroreningar, så är detta ytterst relevant både för uppfyllandet av ett flertal internationella åtaganden (t ex HELCOM:s Baltic Sea Action Plan och EU:s ramdirektiv för vatten) och de nationella miljömålen (framför allt Ingen Övergödning och Giftfri Miljö)
Illustration av gångsystem hos olika mjukbottenarter (Pontoporeia femorata, Monoporeia affinis, Macoma Balthica och Marenzelleria arctica). Blid: Johan Näslund.
Projektpartners
- AquaBiota Water Research (koordinator)
- Sveriges Lantbruksuniversitet – Institutionerna för Akvatiska resurser och Ekonomi
- Stockholms Universitets Östersjöcentrum
- Länsstyrelsen i Stockholm
Pressklipp
- Kartering av ekosystemtjänster under havsytan (Kart & Bildteknik 2015:4)
- Värdefulla vikar behöver bättre skydd (Svealandskusten 2014)
- Fler bryggor ger färre fiskar (Tidningen Skärgården sep 2014)
- Kustfiskens uppväxtområden – viktiga men dåligt skyddade (HavsUtsikt 2/2013)
Vetenskapliga artiklar
- Sundblad G., Bergström U., 2014: Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio 43:1020-1028. DOI 10.1007/s13280-014-0522-y.
- Sundblad G., Bergström U., Sandström A., Eklöv P., 2013: Nursery habitat availability limits adult stock sizes of predatory coastal fish. ICES Journal of Marine Science. DOI: 10.1093/icesjms/fst056, in press.
Rapporter
- Gundersen H, Bryan T, Chen W, Moy F E, Sandman A N, Sundblad G, Schneider S, Andersen J H, Langaas S och Walday M G 2017: Ecosystem Services In the Coastal Zone of the Nordic Countries. TemaNord 2016:552. Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn, 127 p.
- Nyström Sandman. A., Bergström, U., Gren, I.-M., Sundblad, G., Tafesse Tirkaso, W. & Wikström, S. 2017: VALUES – Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Naturvårdsverkets rapport 6752.
Andra sidor
